Grunden

 

Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) nya rekommendationer gällande behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning kom 2016. 

Målet är att deltagaren efter avslutad högskolepedagogisk utbildning ska visa kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som grund för att arbeta professionellt som lärare inom högskolan inom sitt ämnesområde och för att medverka i högskoleutbildningens utveckling.

Deltagaren ska

  • kunna diskutera och problematisera studenters lärande inom det egna ämnesområdet utifrån utbildningsvetenskaplig och/eller ämnesdidaktisk forskning med relevans för undervisning i högskolan
  • självständigt, och tillsammans med andra, kunna planera, genomföra och utvärdera undervisning och examination på vetenskaplig eller konstnärlig grund inom det egna kunskapsområdet
  • kunna använda och medverka till utveckling av fysiska och digitala lärandemiljöer för att främja gruppers och individers lärande
  • kunna möta studenter på ett inkluderande sätt samt ha kunskap om regelverk och stöd för studenter med funktionsnedsättningar,
  • kunna använda relevanta nationella och lokala regelverk samt diskutera samhällets mål med den högre utbildningen och det akademiska lärarskapet i relation till den egna praktiken och studenternas medverkan i utbildningen
  • visa ett reflekterat förhållningssätt till det egna akademiska lärarskapet
  • relationen till studenterna, samt till den högre utbildningens värdegrund såsom demokrati, internationalisering, jämställdhet, likabehandling och hållbarhet
  • kunna tillvarata, analysera och kommunicera egna och andras erfarenheter samt relevanta resultat av forskning som grund för utveckling av utbildningen och av den egna professionen

Dessutom ska deltagarna ha påbörjat en pedagogisk meritportfölj under de högskolepedagogiska kurserna. 

Kommentar: Fundera över vilka kunskaper och färdigheter du har i relation till dessa mål. CeUL har många kurser, workshops och andra resurser för ytterligare kompetensutveckling. 

 

Allmänt om pedagogisk skicklighet

Det övergripande syftet med en pedagogisk portfölj är att presentera dina pedagogiska meriter på ett så rättvisande, tydligt och fördelaktigt sätt som möjligt. Det är din pedagogiska skicklighet som ska kunna bedömas utifrån dokumentationen. Det finns idag uttalade behörighetskrav på visad pedagogisk skicklighet för att bli anställd som lärare på högskolan enligt både högskolelagen och högskoleförordningen. I högskoleförordningen  kan vi läsa att:

”Lika stor omsorg ska ägnas prövningen av den pedagogiska skickligheten som prövningen av den vetenskapliga skickligheten.” HF (1998:1003)

Vid vissa universitet tar men detta på allt större allvar och pedagogiska sakkunniga anlitas i allt större utsträckning. Underlaget för bedömning finns i den pedagogiska meritportföljen. Detta ska ge möjlighet att kunna bedöma kvalitén på ditt pedagogiska arbete. Skickligheten ligger främst i hur läraren bedriver sin pedagogiska verksamhet med avseende på Vad? Hur? Varför? Resultat och Visioner. Detta gäller lärarens egen pedagogiska utveckling, undervisningens samt verksamhetens utveckling. En traditionell kvantitativ CV räcker inte för denna bedömning. 

Läs mer:

  • Ashwin, P. & Trigwell, K. (2004). Investigating staff and educational development. In Baume, D. and Kahn, P.: Enhancing Staff and educational development. Pp. 117-132 Routledge Falmer.
  • Bolander Laksov, Klara. Att bedöma pedagogisk skicklighet – är det verkligen så svårt? – en studie av skillnader i bedömningar mellan vetenskapligt och pedagogiskt sakkunniga. Högre utbildning, [S.l.], v. 8, n. 2, p. 55-68, sep. 2018. ISSN 2000-7558. Tillgänglig på: https://hogreutbildning.se/index.php/hu/article/view/996
  • Broughan, C., Steventon, G., & Clouder, L. (Eds.). (2018). Global Perspectives on Teaching Excellence: A new era for higher education. Routledge.
  • Kreber, C. (2002). Teaching excellence, teaching expertise and the scholarship of teaching. Innovative higher education, 27: 5 – 23.
  • Skelton, A. (2009). A teaching excellence for the times we live in? Teaching in Higher Education. Vol. 14, No. 1.
  • Trigwell, K., E. Martin, et al. (2000). Scholarship of Teaching: a model. Higher Education Research and Development 19(2).

Vid mer än hälften av Sveriges lärosäten (t ex Lunds universitet, Uppsala universitet, Lunds Tekniska Högskola, Göteborgs universitet, Umeå universitet) använder man sig av pedagogisk meritering, någon form av pedagogisk karriärstege för att belöna pedagogiskt arbete samt höja kvalitén på undervisningen.

Universitetslärarna ansöker om att få sin pedagogiska skicklighet bedömd för att bli befordrad till meriterad eller excellent lärare. I bl a Lund och Umeå är inplaceringen i en pedagogik meritstege kopplat till en individuell löneförhöjning och Lunds universitet tilldelar även institutionen pengar. Allt för att höja den pedagogiska kompetensen vid universitetet. Lärare som lägger ner tid och kraft på att utveckla undervisningen ska belönas.

 

 

Läs mer:

Exempel på meriteringsmodeller: 

Man kan bedöma pedagogisk skicklighet, precis som man kan bedöma vetenskaplig skicklighet. Vissa lärosäten har kommit långt och lägger allt större vikt vid pedagogisk skicklighet.